Detta vill RFSU – våra viktigaste frågor
SEXUALITETEN GENOM LIVET
Föräldrar och personal måste få lära sig att tala med barn om sex och samlevnad på barnens egna villkor. RFSU har bland annat framgångsrikt arbetat för att även flickors kön ska få ett namn: snippa. Foton: Morguefile
Barns sexualitet
Barn är förmögna till sexuella känslor och kärlek. Det sexuella intresset kan ta sig uttryck i nyfikenhet inför den egna kroppen, sexuella lekar och onani. Det är uttryck som inte bör skambeläggas eller förringas. Barn har rätt att få svar på sina frågor och att utforska sin sexualitet på egen hand.
Barn behöver inte skyddas mot sin egen sexualitet, utan mot vuxna och ungdomar som inte respekterar gränserna. Fortfarande är mörkertalet stort vad gäller sexuella övergrepp mot barn och unga. RFSU anser att staten, landstingen och kommunerna ska ge ekonomiskt stöd till offer och anhöriga liksom till behandling av förövare.
Tonåringars sexualitet
 Tonåren är en tid av identitetssökande och frigörelse, och av funderingar kring kropp och själ. Insikt i möjligheterna till lust och kunskap om preventivmedel är förutsättningar för att kunna njuta av sin sexualitet och bli en medveten och självständig sexuell varelse.
Internet är idag en arena där ens första erfarenheter av relationer och sex kan äga rum. Unga kan gynnas av möjligheten att i lugn och ro utforska sexualiteten, på egen hand eller med andra. Samtidigt kan nätet bidra till att de får vara med om saker som de själva inte önskar - något som skapat ännu större behov av utbildning. Det är därför viktigt att ungdomar har tillgång till ungdomsmottagningar, skolkuratorer och fritidsgårdar.
Det sexuella utrymmet ser fortfarande olika ut för killar och tjejer, och för heterosexuella samt homo- och bisexuella. Gränserna upprätthålls både av ungdomarna själva och av vuxenvärlden. Det är viktigt att samhället möter varje individ utan fördomar för att kunna ge rätt stöd. RFSU vill bland annat att en ung kvinna som söker sig till en ungdomsmottagning för att få p-piller eller abort inte ska riskera att föräldrarna informeras mot hennes vilja.
RFSU vill också att sexualbrottslagen utreds för att klargöra vad 15-årsgränsen för sexuell självbestämmanderätt har inneburit. Vuxna ska med all kraft hindras från att begå övergrepp mot barn. Däremot ska unga under 15 år inte hindras från att fatta beslut om sin egen sexualitet.
Vuxnas och äldres sexualitet
Även vuxna och äldre behöver sexualupplysning som utgår från att sexualiteten har ett värde i sig. I livets olika skeden kan människor behöva stöd i att upptäcka sin kropp igen eller bryta upp från givna mönster till något som passar bättre.
Sexualiteten har för många en stor betydelse för välbefinnandet även under de senare åren i livet. Många lever sexuellt tillfreds; andra förlorar lust, förmåga eller tillfälle till sex. Information och kunskap om hur medicinsk behandling påverkar sexualiteten är viktig men ges inte alltid till äldre.
Inte sällan utgör fördomar om hur man bör se ut eller vara ett hinder för sexuella upplevelser. Det är viktigt att samhället förstår att också äldre kan ha olika sexuella erfarenheter och behov. RFSU vill bland annat se satsningar på forskning kring sexualitetens betydelse under ålderdomen. Vi vill också att äldre ska ges möjlighet att uttrycka sin sexualitet, till exempel i äldreboenden. Sexuella hjälpmedel och läkemedel ska subventioneras och omfattas av högkostnadsskyddet.
Upp
SEXUALUPPLYSNING OCH FÖREBYGGANDE ARBETE
Fortfarande har många skolor ett starkt fokus på biologi och sexuellt överförbara infektioner, medan elever vill ha mer kunskap om relationer och fler diskussioner. Trots att lärare förväntas undervisa i sexualitet och samlevnad är ämnet ännu inte obligatoriskt på lärarhögskolorna. RFSU arbetar för att förändra detta. Foto: Morguefile.
Sexualundervisning för unga
Bra sexualundervisning i skolan innebär bland annat samtal om kroppen och möjligheter till lust. Det betyder också att man pratar om relationer, genus, sexuell läggning, värderingar och samhällets syn på sex. Undervisningen ska bidra till att bekräfta unga människors rätt till sin sexualitet och sexuella frihet och ge dem styrka att sätta sina egna gränser.
Miljön på skolan ska göra det möjligt att vara den man är. Skolan måste ta ställning mot det som kränker unga i sökande efter sexuell identitet. Från förskola till högskola ska negativa attityder bemötas och påverkas.
Sexualupplysning utanför grund- och gymnasieskolan
Många som invandrat till Sverige som vuxna har fått begränsad sexualupplysning. Många av dem har barn som i skolan får sex- och samlevnadsundervisning, och behöver kunskap för att kunna bemöta och förstå barnens frågor eller synsätt. RFSU vill därför att ämnet sex och samlevnad blir obligatoriskt i utbildningar i svenska för invandrare.
Även personer med funktionsnedsättning har rätt att, på samma villkor som andra, ges kunskaper och möjligheter till förståelse av den egna sexualiteten. RFSU anser att de ska få tillgång till informationsmaterial om sexualitet samt till sexuella hjälpmedel, om de vill. Det är också viktigt att berörda yrkesgrupper får tillräcklig kunskap om sexualitet för att kunna hjälpa sina brukare på bästa sätt.
Vi vill också att sexvaneundersökningar görs återkommande, att preventivmedel subventioneras och att akut p-pillret ska vara gratis och lättillgängligt för alla.
Upp
SAMLEVNAD
Friheten att välja med vem eller vilka man vill leva sitt liv är en grundläggande del i RFSU:s vision. Foto: Stock.xchng.
Människors val ser olika ut och kan skifta genom livet. En del föredrar singelliv, vissa har flera parallella relationer medan många söker efter längre förhållanden med en partner. Ingen av dessa samlevnadsformer är bättre än den andra och det är inte samhällets uppgift att sanktionera någon samlevnadsform framför en annan.
RFSU stödjer en könsneutral äktenskapslagstiftning eftersom samkönade och olikkönade par då görs lika inför lagen. RFSU:s uppfattning är att vigsel bör ske genom civilrättslig registrering. Detta är den enda rimliga ordningen i ett modernt samhälle där kyrka och stat har skiljts åt. Möjligheten att fler än två personer kan ingå civilrättslig registrering med varandra bör utredas.
Samlevnad handlar dock inte bara om fria val. Ungdomar i starkt patriarkala familjer kan tvingas ingå arrangerade äktenskap. En del personer stannar i relationer där det förekommer misshandel och övergrepp.
Att leva, umgås och älska tillsammans är inte alltid särskilt enkelt. Ibland behöver man hjälp för att lösa problemen. RFSU anser att ungdomsmottagningar, sexologiska mottagningar och familjerådgivningar ska ges mer resurser.
Upp
FÖRÄLDRASKAP
Det är viktigt att blivande föräldrar får stöd och information som leder till att de i större utsträckning delar på föräldraledigheten och att alla parter blir aktiva i sitt föräldraskap. Föräldrautbildningar bör ta upp frågor om jämställdhet, genus och sexualitet. Foto: Stock.xchng.
Under en längre tid har kärnfamiljen, idealiskt beskriven som ett sammanboende, gift par av olika kön, varit den enda juridiskt och socialt accepterade familjeformen. Men barn föds och blir till i många olika sammanhang och familjebildningar.
Det finns ännu saker kvar att kämpa för. Kvinnliga par har fortfarande inte samma möjlighet som olikkönade par att genomföra assisterad befruktning. Ensamstående kvinnor har varken möjlighet till äggdonation eller insemination och samkönade pars möjlighet att adoptera är, trots förbättrad lagstiftning, fortfarande starkt begränsad.
RFSU anser att alla samlevnadsformer som inrymmer barn måste ges lika värde, status och förutsättningar att ge dessa barn en bra start i livet. RFSU vill öppna möjligheten till att fler än två ska kunna bli vårdnadshavare till ett barn.
Även en välkommen graviditet, eller ett välkommet adopterat barn, skapar oro och ett stort antal frågor om kroppen, samlivet och sexualiteten. Det är viktigt att alla inblandade får möjlighet att prata om sin situation och känner sig sedda och bekräftade.
Upp
RÄTTEN TILL ABORT
RFSU säger nej till införandet av en samvetsklausul för sjukvårdspersonal under utbildning och i yrkesutövning. RFSU motsätter sig rutinmässiga begravningsceremonier av legalt aborterade foster. Foto: Stock.xchng.
Den svenska abortlagen har idag ett starkt stöd. Men i abortdebatten hörs också röster som ifrågasätter kvinnors förmåga att fatta genomtänkta beslut eller som skuldbelägger kvinnor som gör abort.
Idag erbjuds varje kvinna som gör abort stödsamtal före och efter ingreppet. Vi anser det viktigt att möjlighet till samtal finns liksom att dessa sker frivilligt och utifrån kvinnans önskemål.
För att öka kvinnors lagliga rätt och möjlighet att välja abortmetod vill RFSU att barnmorskor utbildas för att kunna sköta hela förloppet vid medicinska aborter. Allt fler kvinnor kan idag välja att, i kontakt med hälso- och sjukvården, avsluta medicinsk abort i hemmet. RFSU vill att alla kvinnor ska kunna erbjudas denna möjlighet.
RFSU vill också att större resurser satsas på att förebygga oönskade graviditeter.
Upp
PORNOGRAFI
Samtal om pornografi borde vara en självklar del i skolans sexualundervisning. Eftersom många stöter på pornografi innan de är trygga i sin egen sexualitet är det viktigt att kunna problematisera de bilder som förmedlas. För att underlätta har RFSU gett ut Samtala om pornografi i skolan - En handledning från RFSU. Foto: Stock.xchng.
Det är en del av vår sexuella frihet att välja hur och om vi vill uppleva sexuella skildringar i text och bild. Under en lång tid har den kommersiella pornografin dock varit inriktad på att tillfredsställa en manlig publik, ofta på ett enformigt och könsstereotypt sätt.
RFSU vill att pornografi ska produceras på ett etiskt hållbart sätt. Vi tar avstånd från medverkan under tvång eller situationer där de inblandade på annat sätt far illa. Vi vill att det utreds hur pornografins produktionsförhållanden skulle kunna granskas. Vi vill också att det forskas mer på hur pornografi påverkar människors sexualitet.
RFSU stödjer förbudet mot barnpornografi. Nuvarande 18-årsgräns för medverkan i visuell pornografi bör behållas. Vi vill se intensivare forskning på hur
barnpornografin kan minska, till exempel genom ökade möjligheter till behandling för dem som använder barnpornografi.
Upp
SEXUALITET OCH VÅLD
Våld kopplat till sexualitet används för att kontrollera, straffa, agera ut hat och bekräfta tillhörighet, till att hålla andra i schack, både inom familjen och i samhället. Våldet utförs oftast av män och riktas oftast mot kvinnor och barn, men även mot män. RFSU:s klinik har lång erfarenhet av att ta hand om personer som har överlevt våldtäkt och av att behandla förövare. Foto: Morguefile.
Sexuellt våld
RFSU vill att att personal inom rättsväsendet, vården och socialtjänsten utbildas för att kunna förebygga, upptäcka och beivra sexuella övergrepp. Det krävs till exempel etablerade metoder för att säkra bevis. Stödet till sexualbrottsoffer måste öka, för att de ska kunna anmäla och gå igenom rättsprocessen.
Men vi måste även förhindra att förövaren återfaller i sitt beteende. Att bara sträva efter fler dömda går inte till roten med problemet. RFSU anser att behandling ska vara obligatorisk för dömda förövare, och att staten ska betala. Samhället behöver även fånga upp personer som upplever att de befinner sig i riskzonen för att begå övergrepp. Samtidigt måste kunskapen om vilka metoder som faktiskt har effekt öka.
RFSU vill särskilt understryka vikten av förebyggande arbete. Skolan måste kunna erbjuda diskussioner om maskulinitet, respekt för egna och andras gränser och att ett nej alltid är ett nej.
Våld i nära relationer
Jourverksamhet för våldsutsatta i nära relationer behövs i hela landet och bör bekostas med allmänna medel. Den ska erbjudas till alla som behöver stöd, även män som utsatts av våld från kvinnor och personer i samkönade relationer.
Hatbrott
RFSU välkomnar de satsningar mot hatbrott som på senare år gjorts inom polisen. Vi vill att hatbrottsjourer ska finnas över hela landet. Svensk lagstiftning om hatbrott inkluderar inte uttryckligen dem som utsätts på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck eller funktionsnedsättning. Men dessa grupper kan förstås också drabbas. En stor orsak till hatbrott står att finna i de normer som reglerar vad som är normalt, till exempel när det gäller sexuell läggning.
Våld och sexuella övergrepp mot barn
 Fortfarande är mörkertalet stort vad gäller sexuella övergrepp mot barn och unga. RFSU anser att regering, kommuner och landsting ska uppmärksamma och förebygga de här brotten.
Det kan bland annat ske genom en god sexualundervisning i skolan, gott stöd till offren och deras anhöriga samt ökade resurser till behandling av förövare. RFSU anser vidare att skolor ska ha en beredskap för att hantera den kris som uppstår när en elev blir utsatt för sexualbrott.
Könsstympning av flickor och kvinnor är sedan många år förbjudet enligt svensk lag. Omskärelse av pojkar är däremot tillåtet. RFSU tar bestämt avstånd från alla former av könsstympning och omskärelse av barn, eftersom dessa ingrepp kränker individens rätt till självbestämmande och sexuell integritet.
Förtryck och våld i hederns namn
Förtryck och våld i hederns namn innebär att individer bestraffas när en grupps heder eller sociala status uppfattas som hotad. Det finns likheter med våld i nära relationer. I båda fallen är synen på kvinnors och mäns sexualitet, samt makt och kontroll, centralt. Förtryck och våld i hederns namn är många gånger sanktionerat av familjen och den närmaste omgivningen.
Förtrycket är mer eller mindre uttalat och syftar till att kontrollera framför allt flickors och kvinnors sexualitet och sätt att leva. Men det kan även riktas mot pojkar och män som bryter mot förväntningar på hur män ska vara. Homo- och bisexuella kvinnor och män samt transpersoner kan drabbas.
För att ytterligare öka kunskaper och beredskap att möta dem som utsätts för förtryck och våld i hederns namn behöver kommuner, landsting och staten avsätta resurser och fortsätta satsa på utbildning. Trots att det finns likheter med våld i nära relationer är det viktigt att uppmärksamma skillnaderna för att kunna bemöta problematiken på rätt sätt. Polis och socialtjänst behöver specifik kunskap och särskilda rutiner för att kunna bedöma risker och stödinsatser.
Anhöriga till sexualbrottsoffer
RFSU:s erfarenheter visar att anhöriga till sexualbrottsoffer också kan hamna i en kris. Får de inte det stöd de behöver kan de bli oförmögna att hjälpa den utsatta. Samhället har ansvar att ge stöd och behandling till offren och deras anhöriga.
Upp
PROSTITUTION
.jpg)
Att sälja sex innebär ofta en social stigmatisering. Horstigmat kan drabba alla kvinnor som till synes avviker från sexuella normer. Stigmat och dess orsaker måste aktivt motarbetas, både genom respektfulla stödinsatser till dem som säljer sex och genom upplysning. Foto: Stock.xchng.
För att förstå prostitutionen som fenomen, och därigenom kunna agera mot dess negativa konsekvenser, krävs en medvetenhet om hur olika maktordningar samspelar. Den måste också kopplas till praktiska erfarenheter från socialt, preventivt, kliniskt och internationellt arbete. Utifrån dessa förutsättningar anser RFSU att stora delar av prostitutionen inte är förenlig med ett jämställt samhälle. Därmed inte sagt att det inom prostitutionen inte kan rymmas individuella erfarenheter och perspektiv som kan problematisera rådande maktstrukturer och ifrågasätta stereotypa synsätt på kön och sexualitet.
RFSU vill att kommuner och landsting avsätter resurser för att kvinnor och män som far illa i prostitutionen får stöd och möjlighet till andra livsvägar. Eftersom prostitutionen i stor utsträckning flyttat in på internet anser RFSU att det behövs nya metoder för att hitta dem som är i behov av hjälp. Insatser bör även göras för att dra lärdom av sexsäljares egna erfarenheter och perspektiv.
Ingen prostitution är möjlig utan efterfrågan. Det är därför viktigt att i allt arbete som rör prostitution även fokusera på dem som köper sex. RFSU vill till exempel se mer uppsökandeverksamhet riktad till sexköpare. De värderingar och mekanismer som skapar förutsättningar för prostitution måste också belysas och problematiseras. För det är skolans sex- och samlevnadsundervisning en bra plats.
Sexköpslagen bör utvärderas, dels för att se vilka effekter den fått på de prostituerades situation och dels för att se om lagen haft någon normerande funktion. Även kopplerilagen bör utvärderas, bland annat för att ta reda på om den haft någon betydelse i arbetet mot trafficking. RFSU vill också att Sverige ska samarbeta med andra länder för att förhindra och förebygga människohandel för sexuella ändamål.
Upp
SEXUELL HÄLSA OCH VÅRD
 Kondom för kvinnor och för män är det enda preventivmedlet som skyddar både mot oönskad graviditet och STI. Därför behövs det kampanjer och träffsäkrare metoder för att öka kondomanvändningen. RFSU:s informatörer runt om i landet bedriver skolinformation och kondom- och sommarkampanjer. Foto: Janne Nordstedt/Pelle Ullholm.
Sexuell hälsa omgärdas fortfarande av många tabun. Det saknas självklara platser där frågor om sexuell lust eller sexuella uttryckssätt kan tas upp. Personalen inom hälso- och sjukvården saknar ofta nödvändig kunskap för att möta problem kring sexualitet och samlevnad.
Sexologiska mottagningar och ungdomsmottagningar
 Alla landsting bör ha sexologiska mottagningar och ungdomsmottagningar, som är tillgängliga för alla. RFSU ser systemet med ungdomsmottagningar som en förebild för hur sjukvården skulle kunna möta vuxnas behov i dessa frågor. Sexualrådgivning och behandling av sexuell dysfunktion bör ingå i högkostnadsskyddet. Sexologi bör dessutom ingå i utbildningen för hälso- och sjukvårdspersonal, psykologer och socionomer.
Sadomasochism och fetischism
 Människors sexuella praktik och uttryck kan se ut på många olika sätt. En del av dessa uttryck har setts eller ses som sjukdomar, till exempel var homosexualitet klassat som en sjukdom i Sverige fram till 1979. Begreppen sadomasochism och fetischism finns fortfarande med i Socialstyrelsens klassifikation över sjukdomar. RFSU anser att det är fel att klassificera dessa sexuella praktiker som psykiska sjukdomar och menar att det är hög tid att dessa begrepp tas bort från WHO:s och Socialstyrelsens klassifikation över sjukdomar. (Tillägg december 2008: Socialstyrelsen tar bort sjukdomsklassificeringarna 1 januari 2009, se RFSU välkomnar Socialstyrelsens beslut att inte klassa BDSM som sjukdom)
Intersexuella
En annan grupp som kan behöva stöd för att få ett sexuellt samliv som de är nöjda med är intersexuella; människor som fötts med ett kön som på något sätt avviker från det vanliga. RFSU vill att föräldrar till intersexuella barn får stöd och information så att könskorrigerande behandlingar inte görs förrän barnet själv kan delta i beslutet. Vuxna intersexuella ska ges tillgång till kompetent sexologisk vård.
Transsexuella
RFSU vill att åldersgränsen på 18 år för könskorrigerande behandling av transsexuella tas bort, och att kravet på obligatorisk kastrering tas bort.
Hälsa bland unga hbt-personer
 RFSU vill att regeringen gör särskilda satsningar för att förbättra unga hbt-personers hälsa. Gruppen unga homosexuella, bisexuella och transpersoner mår som helhet lika bra som andra ungdomar, men i gruppen som mår dåligt mår de mycket sämre än andra i samma situation. De är bland annat överrepresenterade när det gäller suicid, suicidförsök och missbruk av alkohol och droger. De utsätts också för våld i högre utsträckning än andra unga. Allra sämst mår unga transpersoner.
Vestibulit
 Vestibulit, slidsmärta framförallt vid vaginalt samlag, är ett problem som drabbar kvinnor. Problemets orsaker är fortfarande bara delvis klarlagda genom forskning och många drabbade får inte relevant vård och hjälp. RFSU vill att resurser satsas på forskning om vestibulit och att alla som drabbas ska få möjlighet till hjälp oavsett var man bor i Sverige.
Sexualitet och funktionshinder
Många människor med funktionsnedsättning undanhålls möjligheterna till att förstå sin egen sexualitet och hur den skulle kunna uttryckas. Det måste vara en självklarhet att kunna få svar på frågor om den egna kroppen och dess förmåga
oberoende av funktionshinder. Särskild hjälp eller hjälpmedel kan behövas.
Det kan dock vara svårt för den som har en funktionsnedsättning att berätta om sin sexuella situation, och för hälso- och sjukvårdspersonal att tala om den. Därför behövs utbildning.
Sexuellt överförbara infektioner
Sexuellt överförbara infektioner (STI) är idag ett stort problem och sedan mitten på 1990-talet kan man i Sverige konstatera en kraftig ökning av rapporterade fall av klamydia, gonorré och syfilis. STI medför inte bara stora kostnader för samhället utan också konsekvenser för individen. Klamydia kan exempelvis leda till problem att få barn, eller till och med sterilitet. Humant papillomvirus (HPV) är en STI det sällan talas om, trots att den hos kvinnor kan orsaka livmoderhalscancer.
För många kan en STI bli något väldigt jobbigt och skamfyllt. Det är därför viktigt att personal som arbetar med behandling av STI har tid och beredskap att stödja patienten.
Studier visar att de sexuella kontakterna, framför allt för unga, har ökat. Samtidigt har kondomanvändningen minskat. RFSU vill att resurser avsätts till forskning om sexuellt riskbeteende och dess orsaker. Det är också viktigt att personal som arbetar med behandling av STI har kunskap i hur man får människor att förändra sitt sexuella riskbeteende.
Det behövs också nya åtgärder och ökade resurser till prevention. Det preventiva arbetet ska involvera såväl skola som vård, och innehålla samverkan med frivilligorganisationer.
Hiv i Sverige
 Synen på hiv har förändrats sedan vi fått tillgång till effektiva bromsmediciner. Den som smittats av hiv kan idag leva ett långt och rikt liv - i Sverige. Men trots det upplever den som är smittad med hiv ett starkt stigma. Förhållandevis få människor väljer att vara öppna med sin smitta.
RFSU vill att det bedrivs ett systematiskt arbete för att bryta stigma och diskriminering av hivpositiva. Den bild av hivpositiva som både smittskyddslagen och medias rapportering förmedlar gör det svårare för hivpositiva att berätta, och att gå och testa sig. Alltför ofta pekas kategorier av människor ut som riskgrupper. Detta trots att det är osäker sex och orena sprutor som överför hivsmitta.
RFSU vill att statens stöd till hiv- och STI-preventivt arbete utökas. Vi vill också se återkommande preventiva kampanjer. Hivpositiva bör i större utsträckning involveras i arbetet mot hiv. RFSU vill också att sprutbytesprogram startar i fler landsting.
Lagstiftning om hiv
Den svenska lagstiftningen kräver bland annat att den som lever med hiv ska informera sina sexuella partners samt använda kondom vid penetrerande sex. RFSU anser dock att det finns risk för att informationsplikten är kontraproduktiv. Den riskerar att invagga människor i en falsk trygghet, där man utgår från att den som inget säger är fri från hiv.
Smittskyddslagen lägger hela ansvaret på den smittade. Men målet för preventionen är att var och en ska ta ansvar för att inte utsätta sig själv eller andra för risk, och att alla ska veta vilka risker de tar. Det viktigaste för att förhindra spridningen av hiv är att alla vet hur hiv överförs, och hur man kan skydda sig.
I Sverige kan hivsmittade tvångsisoleras om de enligt läkare inte följer sina föreskrifter. Det går emot flera internationella överenskommelser om hiv och aids och mänskliga rättigheter. Tvångsåtgärder står också i direkt konflikt med ett effektivt preventivt arbete, som bygger på förtroende mellan den smittade och hälso- och sjukvården.
Det kan vara svårt att berätta att man har hiv. Hot om straff gör det inte lättare. Den som misstänker att den har blivit smittad måste våga testa sig, och hivpositiva måste våga tala om för sina läkare vem de kan ha blivit smittade av och vem de kan ha fört smittan vidare till. Om den smittade är rädd för repressalier och tvångsåtgärder är risken stor att han eller hon håller inne med viktig information.
Upp
GLOBAL SEXUALPOLITIK
I det allra mest intima ligger nyckeln till flera globala utmaningar – som kampen mot fattigdom och för att hålla världens mammor vid liv. Visste du att vårt arbete till mer än hälften består av internationella engagemang? |
Skriv ut sida
Tipsa en kompis
Kommentera
.gif)
(1).jpg)