6/11 2008

Transsexuella får penisproteser utan funktion

Från och med 1 januari kan transsexuella män i Stockholm få tillgång till penisproteser utan kostnad via landstinget. Det finns bara ett problem – proteserna kan inte användas till något.

Sedan länge har transsexuella kvinnor (kvinnor som föds i biologiska manskroppar) haft fri tillgång till peruker, bröstimplantat och kirurgisk hårborttagning i ansiktet och på kroppen under och efter en könskorrigerande operation. För att det ska bli lättare att passera i samhället som det kön personen har. Men först från januari 2009 får även trans-männen tillgång till liknande hjälpmedel.

Det är mycket konstigt att de inte godkänner proteser som kan få erektion, eftersom det är ju faktiskt vad en penis gör – får erektion. Cecilia Dehjne

För att komma i fråga för detta måste man ha fått diagnosen transsexuell, därefter kan man få en remiss på en penisprotes utfärdad av en plastikkirurg. Men, proteserna är endast kosmetiska, det vill säga de saknar förmåga till erektion. De går heller inte att kissa med. Anledningen är att landstinget anser att en protes som kan erigeras är ett sexhjälpmedel – i likhet med viagra – och sådana subventioneras inte med landstingspengar.

Vore rimligt få erigerande proteser

Cecilia Dhejne, sexolog, överläkare och specialist i psykiatri på Karolinska sjukhuset i Huddinge menar dock att det är ett jättesteg framåt att landstinget i Stockholm faktiskt beslutat att penisproteser är ett hjälpmedel. Inte minst för att andra landsting oftast följer efter när ett väl visat vägen.

– Men man kan såklart tycka att det är mycket konstigt att de inte godkänner proteser som kan få erektion, eftersom det är ju faktiskt vad en penis gör – får erektion. Det vore rimligt att bekosta även sådana.

I Sverige väljer många transsexuella män att behålla sina yttre, kvinnliga könsorgan (enligt lag måste den som vill leva som man i juridisk mening låta avlägsna alla reproduktiva inre organ). Anledningen är att den kirurgi som finns att tillgå inte är helt tillfredställande. Antingen kan man välja på en ”köttpenis” utan erektionsförmåga och känsel, eller en form av förlängd klitoris.

Den senare gör att man fortfarande har möjligheter att känna sexuell stimulans, men är långt ifrån penisliknande till utformningen.

Krävdes engagemang från lobbygrupper

Transsexuella män har länge varit en osynlig grupp i samhället, och bakom landstingets beslut ligger mycket lobbyarbete. Dels från Cecilia Modigh, kurator på mottagningen för könsbytesutredningar på Karolinska sjukhuset, och dels från föreningen Kim, som står för Kön, Identitet, Mångfald.

Jag känner tjejer som även efter operationen har mött motstånd från sina läkare som inte tycker att de bör vilja ha något sexliv alls. De ska vara glada att de fått ett könsorgan som ser bra ut. Immanuel Brändemo

Cecilia Modigh berättar att hon i flera år försökt få igenom att transexuella män och killar ska få tillgång till proteser:

– Men det var först när Kim engagerade sig som vi såg något resultat, säger hon.

Immanuel Brändemo från Sandviken är en av de aktivister i Kim som jobbat för protes-godkännandet. Han berättar att föreningen började arbetet under våren 2007 och att de snabbt vände sig mot transmän och -killar utanför aktivistkretsarna för att få koll på vilka behov de berörda människorna hade, och dessutom kunna nå resultat genom att många människor pratade med sina respektive läkare om sina önskemål.

- Intresset från vårdens sida var stort. Läkarna var på det klara med att behovet fanns, säger han.

Vården struntar i den sexuella njutningen

Immanuel Brändemo säger att han ”förstår argumenten” som landstinget hänvisar till, att en protes med erektionsförmåga är ett sexhjälpmedel på samma sätt som viagra och därför inte ska subventioneras, men att han inte kan låta bli att fundera på anledningen till beslutet.

Han jämför med transkvinnor och hur deras läkare många gånger är oförstående till deras sexuella känslor och behov.

– Jag känner tjejer som även efter operationen har mött motstånd från sina läkare som inte tycker att de bör vilja ha något sexliv alls. De ska vara glada att de fått ett könsorgan som ser bra ut; att ha sexuell känsel och kunna få orgasm är liksom inget de bör sträva efter, det är mest perverst och snuskigt.

– Transsexualism ses ju också som en funktionsnedsättning, och ”handikappade” människor förväntas ju fortfarande inte ha någon sexualitet, säger Immanuel.

LÄSTIPS

Vad är transsexualism? Hitta svaret här.

Vem är transsexuell? 
Ottar rapport lyssnar till röster om transidentiteter, artikel i Ottar rapport oktober 2007.